Blommor i Nakkila /Manja Lehto Blommor i Nakkila /Manja Lehto

Manja, sofikoms grundare,  har lång och mångsidig utbildning – fil dr i finska och fil magister i naturvetenskapliga ämnen och matematik. Man ska inte heller glömma hennes långa och mångsidiga yrkes- och fritidsverksamhet med finska språket och minoritetsfrågor i Sverige och Finland.

Manja har även genomgått lärarhögskola i Sverige med inriktning på vuxenundervisning. Utbildningen var tvåspråkig och innehöll även kurser i invandrar/minoritetsfrågor i Sverige, inte minst finnarnas och finskans ställning i Sverige.

 

På arbetet och fritiden har Manja varit verksam med sverigefinska frågor, hon har varit styrelsemedlem eller ordförande i många finska föreningar i Sverige. Därtill var hon initiativtagaren i bildandet av Lunds finska förening och fungerade som ordförande så länge hon bodde i Lund.

Under åren 1978-1984 anordnade hon fyra litteratur- och skrivarkurser i Kiruna och Malmberget.

Manja är van vid att framträda inför publik. Som lärare har hon haft lektioner och föreläsningar för olika studerandegrupper i närmare 40 år.

I samband med sitt forskningsarbete och sitt deltagande i sverigefinska minoritets- och språkfrågor har hon hållit ett flertal föredrag och föreläsningar på olika håll.

Hon har arbetat som reporter i den finskspråkiga redaktionen på Radio Uppland.

Under sin tid vid Lunds universitet

- Anordnade Manja fem finska självständighetsdagsfester i samarbete med Lunds finska förening (där hon var ordförande).

- Anordnade hon Kalevalas 150-årsutställning (i februari 2000) vid Universitetsbiblioteket i Lund.

- Var Manja initiativtagare och anordnade hösten 2001 föreläsningsserien Finlands historia och kultur vid institutionen, där olika föreläsare från både Finland och Sverige föreläste. *Se programmet nedan.

- Den 28 februari 2002 anordnade hon tillsammans med studenter i finska, Lunds finska förening och Biblioteket Väster en Kalevala-fest med kulturprogram.
 

                 *****************        

*Föreläsningsserien Finlands historia och kultur

(2001-09-20 --- 2001-12-06)

Torsdagar kl 18, sal Kock, Nordiska institutionen vid Lunds universitet

20/9               Manja Lehto, Lunds universitet

Några ord om sverigefinnar och miniminikurs i finska

Efter presentationen av programmet kommer jag att ta upp några viktiga händelser och årtal i sverigefinnarnas historia. Fakta har jag hämtat närmast från forskaren Jouni Korkiasaaris material. Korkiasaari arbetar vid Migrationsinstitutet i Åbo, Finland.

Till sist blir det en miniminikurs i finska. Jag kommer att ta upp några jämförelser mellan de finska och svenska språken och tipsa om hur man lär sig finska lättast.

 

27/9               Camilla Frostell - Två språk och tre kulturer

Camilla Frostell berättar om översättarens arbete t ex vilka svårigheter översättaren kan ha dels då den finska och den svenska kulturen är mycket nära varandra dels då det är rätt så långt varandra pga stora skillnader i de båda språken.

 

10/10             Aleksis Kivi-dag, temadag i finska,

                 studenterna medverkar.

Särskilt program under dagen.

kl 19    Birgitta Kurtén Lindberg - Sibelius svärmor och den fennomanska väckelsen

Birgitta Kurtén Lindberg berättar om den ryskfödda Elisabeth Järnefelt född Clodt von Jürgensburg (mor till bildkonstnären Eero, författaren Arvid, kompositören Armas och Sibelius fru Aino). Elisabeth Järnefelt är känd som uppmuntrare av unga finska författare och hon var med och introducerade naturalismen i finsk litteratur. Hon blev även en hängiven anhängare av ’den finska saken’.

 

 

18/10             Birgitta Kurtén Lindberg - Maria Raunios livsöde— Maria Raunio. Den okända världspionjären

Birgitta Kurtén Lindberg berättar om Maria Raunio, en kvinna full av energi, men med ett tragiskt levnadsöde. —Finland var först i Europa med att göra kvinnor valbara till riksdagen. En av de märkligaste bland dessa pionjärkvinnor var Maria Raunio, en olärd finsk kvinna från landet. Hennes prestation jämfört med de finlandsvenska borgardöttrar man på svenskt håll brukar talas om måste betecknas som anmärkningsvärd.

 

25/10             Pirkko Nuolijärvi - Finsk språklagstiftning och språkliga rättigheter i Finland

Syftet med föredraget är att kort beskriva och diskutera de olika språkens ställning i dagens Finland. Särskilt uppmärksammas den nuvarande lagstiftningen och grundutbildningen. De viktiga lagarna i detta sammanhang är grundlagen, språklagen och andra lagar om språkliga rättigheter, särskilt lagen för grundutbildning. Arbetet för en ny språklag har pågått under de senaste två åren, och språkkommittén har överlämnat sitt betänkande i juni 2001. Detta betänkande och dess viktigaste förslag kommer också att presenteras.

 

8/11               Sten Högnäs - Bilden av det finska

Hur växer bilden av finnen fram under 1800-talet och hur har den förändrats genom historien? Tyngdpunkten läggs på perioden från 1850 fram till mellankrigstiden, men några linjer förs fram mot dagens situation. Det är fråga om både finnarnas bild av den egna karaktären och nationella stereotyper som läggs på dem av andra.

 

15/11             Jarmo Lainio - Finskor i tid och otid — finska språkets ställning förr och nu

Jarmo Lainio ska diskutera finskans utveckling i Sverige i form av olika talgemenskaper som funnits i historisk tid och nutid, bl.a. värmlandsfinska (eller skogsfinska), meänkieli och sverigefinska. Även finskans ställning i Sverige idag, dess "infrastruktur" kommer att beröras.

 

22/11             Laura Kolbe - Finland—möten mellan öst och väst. Finlandsbilden förr och idag

Laura Kolbe är docent i historia vid Helsingfors universitet, med specialintressen i stads-, kultur- och idéhistoria.

 

6/12                Självständighetsdagens fest med

                      kulturprogram

 

Irmeli Niemi - Teatern och musik som spegel av drömmar och verklighet i Finland

 

Teatern har varit en populär konstart i Finland, som den långa traditionen av amatörteater och arbetarteater visar. Glimtar av konstnärlighet fanns också där, men mera betydande konstnärliga ambitioner föddes först efter andra världskriget. Teatern ses i Finland både som en livskamrat, som troget deltar i människans sociala vardagsliv, och som en poetisk skildrare av drömmar och skönhet.

Inom musiken har man redan länge lärt sig att leva i Sibelius skugga; hans musik har visat sig vara både en vägöppnare och garanti. Många tonsättare vandrar sina egna vägar och experimenterar med nya uttrycksmodeller, såsom Einojuhani Rautavaara, Aulis Sallinen och Kaija Saariaho. Den finländska musiken har kommit att spridas långt ut över hemlandets gränser och skapar samhörighet med olika musikaliska världar. Det är ett språk som kan ge betydelse åt känslor och upplevelser i abstrakta men samtidigt kraftiga och mustiga former.